Det ska vara ett lajv där den största faran bär mänskligt ansikte. Det är inte monster i skuggorna eller nyckfulla gudar – utan ambition, rädsla, stolthet och begär som fruktas.

Det ska vara ett hov- och adelslajv.
Löften binder hårdare än järn, rykten sprider sig snabbare än eld och förhandlingar är skillnaden mellan triumf och fall.

Det ska vara ett lajv där religionen är närvarande och betydelsefull. Tron formar människor, eder och världsbild, men gudarna tiger oftast. Och när de inte gör det är det sällan till någons nöje. Det är människorna som handlar, tolkar och dömer.

Det ska vara ett lajv där status, resurser, rykte och relationer är maktens verkliga valuta.
En skuld kan vara värdefullare än guld. En förödmjukelse kan väga tyngre än ett nederlag.

Det ska vara ett lajv om begränsning.
Tiden räcker inte till allt. Alla möten hinns inte med. Alla konflikter får ingen lösning. Att välja är att välja bort.

Det ska inte vara ett lajv med en förutbestämd huvudhandling. Det kommer finnas händelser utanför lajvet som sker men det finns ingen berättelse som väntar på att uppfyllas.

Det ska inte vara ett lajv där våld är den självklara eller främsta lösningen. Ett draget svärd eller en skövlad by är ofta ett misslyckande, och konsekvenserna är sällan enkla.

Det ska inte vara ett lajv med tydligt goda hjältar och uppenbart onda skurkar.
Vår önskan är att rollerna handlar utifrån sin övertygelse, sin rädsla och framför allt sina intressen.

Och slutligen vill vi inte att det ska vara ett lajv där arrangörerna styr berättelsen genom dolda ingrepp eller regisserade scener.